17/7-00 - 26/4-12





Torsdagen den 26 april blev den värsta dagen i våra liv!   

I tisdags så fick vi reda på att Farro (brorsans schäfer som vi har här uppe i stockholm hos oss) hade cancer.  Vi hade åkt in två veckor tidigare så Farro inte kunde gå.
Alla hans lymfkörtlar var då uppsvullnade.
Vi tog då blodprover för att kolla upp fästingburna sjukdomar. 
Förra helgen hade Farro 40,6 graders feber och vi fick åka in igen.
Dom tog prover på lymfkörtlarna och svaret kom som sagt på tisdagen :( 

Cancer..

Fanns ingen annat att göra en att boka tid för avlivning.   

Jag beslutade då att även Basco skulle få följa med över till andra sidan så hans ben bara blev mer och mer ostabila och fick svårare och svårare att hoppa in bilen och gå i trappor.
Inget lätt belsut när hunden fortfarande är pigg och glad.   

Men vi visste allihopa att en stor schäferhane med dåliga ben inte kan leva förevigt om min önskan har alltid varit att få en fint och mysigt avslut utan panik med akutbesök hos veterinär.   
Vi fick en tid hos veterinären som vi alltid går till, som Basco och Farro känner och gillar väldig mycket...  

Hon har en liten mottagning i Sundbyberg i hemmamiljö.   

Torsdag kl 16,00....   

Vaknade tidigt och åkte ner till Maria och Farro nästan direkt.
Där fick hundarna färskfoder och köttbullar.
Det är alla tankar innan som är värst..
Man bryter ihop bara man tänker på att det här är sista gången jag ger Basco mat.. 

Sen åkte jag och Basco iväg själva till Ängsjö och tog en liten promenad och badade i kalla vattnet.
Basco älskade att vara där! 
Springa på stranden och plaska i vattnet och gräva i sanden.
   
Vi åkte tillbaka till Maria och väntade in Johan som var påväg upp.

Vi bestämde att vi skulle åka tillbaka tillsammans allihopa. 
Det bästa vi har gjort!!


Hundarna var så glada. Smärtan hos Farro såg ut att försvinna för en liten stund.   
Åkte hem igen och grisöron, ben och mys stog på menyn..   
Sen var det dags att åka..
Den värsta bilresan i mitt liv..
   
Men att ta det här beslutet är det bästa jag gjort!  

Att få denna underbara dag tillsammans och att få åka till en veterinär som hundarna gillar och är vana vid är det bästa avslut man kan få!     

Nu har det gått några dagar och det blir bara lättare och lättare... 
Jag och Atlas börjar komma in i en vardag igen utan Basco..  

Men han finns i mina tankar konstant..   



Energihundens Basco Tabasco 

17/7-00 - 26/4-12   


<3 Alltid i mitt hjärta! <3


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0